Korta fortbildningsinsatser, gästföreläsningar eller konferenser är inte vägen till genomgripande förändringar av lärarnas undervisning eller till ett stärkt lärande hos eleverna generellt. Så vad krävs för att utveckla en sfi-verksamhet i riktning mot exempelvis stärkt forskningsanknytning och ökad individanpassning?
Du som är politiker, tjänsteman eller nyfiken på sfi av andra skäl kan få en snabb inblick i utbildning i svenska för invandrare (sfi) och de här aktuella frågorna genom följande översikt i filmer och text med exempel från Göteborgsregionen.
Filmerna hör till olika moduler på Sfiväst riktade mot rektor, utbildningsledare och lärare. Vill du veta mer följer du länkarna på den här sidan.
Projektet InVäst
Med målet att skapa ett hållbart kollegialt lärande har Göteborgsregionens sfi-verksamheter inom ramen för projektet InVäst fått processtöd med utgångspunkt i elevernas behov. Det gemensamma arbetet har baserats på forskning inom professionell utveckling i skolan och omfattat stöd till rektor/ledningsgrupp samt handledning i arbetslagen.
Stöd till rektor/utbildningsledare har handlat om att organisera kollegialt lärande med tillräcklig tid, stöd och utmaning från ledningen:
- Tillräcklig tid behövs för långsiktiga gemensamma lärprocesser, men också på vecko- och månadsbasis för exempelvis elevdialog och regelbunden mötestid då lärarna tillsammans med de närmaste kollegorna följer och utvärderar elevernas lärande.
- Stöd kan rektor ge genom att tydliggöra rutiner och upprätta mallar för dokumentation av elevsamtal. Annat stöd som ledningen kan behöva ge eller erbjuda är samtalsstöd till ett arbetslag för att fatta gemensamma beslut eller handledning i att välja metoder från forskning och beprövad erfarenhet som svarar på elevers omedelbara behov i undervisningen. Vissa lärare behöver stöd för att lära sig intervjua elever om deras behov i vardagen inför planeringen av undervisningen.
- Utmanar lärarnas befintliga undervisning gör en rektor eller utbildningsledare exempelvis genom att efterfråga evidens om elevers lärande, ta initiativ till samtal om progression på en viss studieväg samt genom att begära in gemensamma beslut om förändringar i undervisningen utifrån kartlagda elevbehov.
Mer om processerna med rektor/utbildningsledare finns i modulen Att organisera kollegialt lärande.
Processtödet för lärgrupperna med lärare och studiehandledare har inneburit:
- Handledning i allt från 3 månader till 2 år av lärare och studiehandledare i mindre lärgrupper, bestående av exempelvis lärare som undervisar elever som kan förväntas ha liknande behov, till exempel akademiker eller elever med behov av grundläggande läs- och skrivträning.
- Framtagning av metoder för att kartlägga och utforska elevbehov, till exempel genom elevintervjuer och observationer. De elevbehov som kartlagts har bland annat rört studieteknik, att utveckla skrivande, att använda mobiltelefonen för vardaglig kommunikation samt att finna arenor, mod och fraser för att samtala i vardagen.
- Genomgång av aktuell forskning och metoder för att svara på de kartlagda behoven i undervisningen, till exempel metoder för stöttande dialog och att konkretisera undervisningen genom studiebesök, praktiska moment och visuellt stöd.
- Stöd till lärgrupperna i att ta gemensamma beslut om att förändra undervisningen.
- Uppföljning av resultatet av den förändrade undervisningen utifrån elevernas lärande och upplevelser, till exempel genom utvärderande observationer och intervjuer.
Mer om processerna med arbetslag finns i modulen Att lära av och med kollegorna i arbetslaget.
Filmer
Följande filmer återspeglar erfarenheterna från processtödet och ger exempel på hållbart utvecklingsarbete utifrån arbetslagets synvinkel respektive ledningsperspektiv: