Fördjupningstext om elevkartläggning

Innehåll

Inledning

Steg 1: Nuläge.
Vilken information om den enskilda eleven tar vi vara på idag i vår sfi-verksamhet och hur använder vi den i undervisningen?

Steg 2: Önskeläge.
​Vad behöver vi veta om eleven för att planera en kvalitativ sfi-undervisning? Hur kan vår undervisning anpassas av det vi vet om eleven för att stärka motivation och lärande? Vilka rättigheter har eleven i fråga om individanpassad undervisning?

Steg 3: Agerande.
Vilka gemensamma beslut tar vi för att förbättra elevkartläggningen och stärka individanpassningen av undervisningen? Hur genomför vi dem?

Steg 4: Uppföljning och utvärdering.
Hur gick det? Vilken effekt har vårt nya agerande haft när det gäller kartläggningen av eleverna? Har den planering vi anpassade till våra elever nått till förväntat resultat i eleverns lärande?


Inledning

Kravet på individuell studieplan innebär att varje elevs erfarenheter, förutsättningar och mål ska kartläggas. Skolverket har i uppdrag att ta fram material som ska stödja den här kartläggningen för nyanlända elever på sfi och övriga komvux. Men vad händer sedan?

Hur kan informationen om eleven påverka innehållet och formerna i undervisningen så att den blir individanpassad? Hur kan ett arbetslag fördjupa kunskapen om de enskilda eleverna för att stödja deras lärande och valkompetens?

Processen med fördjupad elevkartläggning inom InVäst

Inom projektet InVäst har fyra sfi-verksamheter i Göteborgsregionen fått stöd av en regional processledare för att utveckla sitt arbete i fråga om elevkartläggning med uppföljning. Valet av det här utvecklingsområdet gjordes av ledningsgruppen och i några fall även av den pedagogiska personalen.

Processledningen har framförallt omfattat handledning av ledningsgrupperna och fokuserat på att skapa ramar och rutiner för elevkartläggning, men processledaren har även träffat arbetslagen. Handledningstillfällena med lärare och studiehandledare har handlat om att fånga upp deras erfarenheter och syn på elevkartläggningens betydelse för undervisningen samt att erbjuda tillfälle för gemensamt lärande.

Kunskap i modulen

När ni i ert arbetslag har tagit del av den här modulens material från InVäst vet ni mer om vad sfi-arbetslag har gjort på mötestid för att utveckla kopplingen mellan elevkartläggning och undervisning samt vad de har läst för att fördjupa sina gemensamma kunskaper.

Ni får också exempel på undervisningsupplägg för individanpassning och elevdelaktighet som arbetslag tagit fram och genomfört. Tillsammans med filmerna och övrigt material på den här modulen ger de här exemplen stöd för er som vill arbeta gemensamt och utveckla elevernas lärande på ett metodiskt sätt.

De fyra stegen i texten följer en vanlig struktur för kvalitetsarbete inom skola och utbildning och utgår från frågorna:

  1. Var är vi?
  2. Vart ska vi?
  3. Hur gör vi?
  4. Hur gick det?
Innan ni börjar

Innan ett arbetslag börjar arbeta med de olika stegen kan det vara bra att fundera på vilka förutsättningar laget har för att ta sig an det arbetet. Det här är några viktiga utgångspunkter som projektgruppen har listat utifrån sin erfarenhet av att leda de här processerna:

  • Att den pedagogiska personalen formerar sig i lärgrupper som delar elever eller har elever med liknande förutsättningar, t ex lärgrupper inom en och samma studieväg.
  • Att regelbundna mötestider är särskilt vikta för arbetet.
  • Att gemensamma erfarenheter, gemensamt lärande och gemensamma beslut dokumenteras för att följas upp, till exempel med mötesprotokoll där beslut och underlag är tydligt formulerade.

I den del av sfiväst-materialet som vänder sig till rektorer/utbildningsledare finns en motsvarande modul med filmer och exempel om att leda arbetet med elevkartläggning.


Bild 1. Elever får stöd på modersmål av handledare .

Steg 1: Nuläge

Vilken information om den enskilda eleven tar vi vara på idag i vår sfi-verksamhet och hur använder vi den i undervisningen?

Två breda nulägesbeskrivningar kan användas som grund för lagets arbete i steg 1, som går ut på arbetet med att analysera hur eleverna kartläggs och hur den kartläggningen tar sig uttryck i undervisningen:

  • Den ena är Skolinspektionens granskningsrapport för sfi från 2018 där bristen på individanpassning i undervisningen lyfts i slutsatserna från besök i verksamheter och intervjuer med personal och elever (Skolinspektionen 2018). Rapporten innehåller resonemang utifrån bristperspektiv, men också konstruktiva förslag och exempel.
     
  • Den andra beskrivningen kommer från kartläggningen av sfi i projektet GRINT som genomfördes 2013-2015 (Göteborgsregionen 2015, www.grint.se).
    Där finns exempel på vad sfi-elever svarat när de tillfrågats om sin upplevelse av kartläggning. Resultatet gav bränsle till utvecklingsarbete i verksamheter och ledningsgrupper i flera kommuner. 

    Fokusgruppsintervjuer med elever visade att en del av dem inte upplevde sig kartlagda trots att minst ett enskilt kartläggande samtal ägt rum. I de fall regelbundna uppföljningssamtal gjordes, till exempel i form av mentorssamtal, var eleverna i högre grad medvetna om att de var kartlagda.

    Många elever i undersökningen upplevde att deras lärare inte hade kunskap om deras erfarenheter, behov och mål. Bara en handfull av cirka 120 intervjuade elever upplevde att informationen om deras erfarenheter, behov och mål kom till uttryck i undervisningen. En ytterligare aspekt som kom upp i intervjuerna var att eleverna efterfrågade mer modersmålsstöd i utbildningen, exempelvis i kartläggningssamtal för att kunna ge information om sina erfarenheter.

Erfarenheter från InVäst

När arbetslag inom ramen för InVäst har listat egna exempel på resurser och brister i elevkartläggningsarbetet har bland annat kopplingen mellan språkundervisning och yrkesmål berörts.

Punkterna i nedan lista kommer från flera olika verksamheter och visar på stora behov av utveckling i riktning mot individanpassning. I flera avseenden finns ett glapp mellan å ena sidan lärarnas erfarenhet och uppfattning om nuläget och å andra sidan lagstiftning inom vuxenutbildningen och sfi-utbildningens uppdrag och mål. Det tyder på behov av utveckling i ledningsarbetet. På några av punkterna uttrycker lärarna också en brist på framgångsrika metoder i undervisningen.

Nuläge

  • Alla elever har inte en individuell studieplan.
  • Det saknas en pedagogisk uppföljning av elevens progression​.
  • SYV och lärare samarbetar inte/lite kring kartläggningen.
  • Vi har ej styrt upp syfte och mål med kartläggningen.
  • Det finns ett behov av kunskap och samsyn i organisationen kring vad styrdokumenten kräver​.
  • Det finns ingen gemensam riktlinje, lärarna gör olika – struktur saknas, behöver tydliggöras​.
  • Undervisningen grundar sig inte i kartläggningen​.
  • Det existerar inte samsyn i kollegiet om ett arbetssätt som integrerar språkinlärning och yrkesmål​.
  • Svårt att se att våra elever kan läsa om t ex arbetsmarknad om de inte förstår begrepp eller läser tillräckligt bra.
  • En del elever har praktik, andra inte. Svårt att planera gemensam undervisning med koppling till verksamhetsförlagt lärande då.
  • Under kartläggningssamtalet får alla elever information om praktik med hjälp av en tolk/studiehandledare. SYV ej med under detta samtal.
  • Lärarnas upplevelse är att eleverna är förberedda genom yrkeskurser för sin praktik, skolan placerar eleven utifrån elevens önskemål och förutsättningar så att eleven lär sig svenska på praktiken. 
  • Vi saknar avsatta mötestider då koppling språk/yrkesmål diskuteras, utvärderas etc. Så att processen inte stannar av. Ska vi uppfylla läroplanen måste detta göras.
  • Det finns arbetssätt som har fungerat bra men som inte har bedrivits vidare eller utvecklats vidare (eller som bara några arbetar med och andra inte tar del av).  

I studiehandledningen i denna modul finns frågor och annat underlag som kan hjälpa arbetslag som vill samla ett nuläge i den här formen. Sammanställningen är utgångspunkten för de vidare stegen i ett utvecklingsarbete och gemensamt lärande. De delar av sammanställningen som rör rektors eller verksamhetsledares ansvar behöver lämnas över till den nivån.


Bild 2. Elev demonstrerar it-kunskaper.

Steg 2: Önskeläge

Vad behöver vi veta om eleven för att planera en kvalitativ sfi-undervisning? Hur kan vår undervisning anpassas av det vi vet om eleven för att stärka motivation och lärande? Vilka rättigheter har eleven i fråga om individanpassad undervisning?

När arbetslaget i steg 1 har sammanställt ett nuläge, som visar brister och resurser, är det frestande att direkt börja planera hur undervisningen och arbetet med kartläggning ska förbättras. I steg 2 kan den planeringen behöva bromsas. Nu är det nämligen tid att först och främst se över arbetslagets behov av gemensamt lärande.

Vidare reflektion och fördjupad kunskap

För att möta elevernas behov när det gäller kartläggning och individanpassning av undervisningen behöver många arbetslag i steg 2 påminna sig om styrdokumentens krav, läsa forskning som fördjupar kunskapen om elevkartläggningens betydelse för elevernas lärande samt reflektera över undervisningens innehåll och utveckla metoder för individanpassning.

I det kollegiala lärandet gäller det också att komma överens och ta ett gemensamt beslut om hur undervisningen ska utformas för att möta elevbehovet. Annars är det svårt att skapa hållbara förändringar. Det kan vara bra att ha en processledare som strukturerar upp och förbereder texter och underlag i steg 2.

Rekommenderade material och texter

Här nedanför listas exempel på texter och annat material som fördjupat den gemensamma kunskapen i arbetslag under steg 2. Dessa har blivit underlag för beslut om förändringar i undervisningen och rutinerna kring kartläggning.

Hur mycket läsning som har lagts på var och en har anpassats efter hur mycket tid som funnits avsatt för utvecklingsarbete samt medarbetarnas upplevelse av stress och belastning. Kortare textutdrag har lästs gemensamt på mötestid och medarbetarna har till exempel skrivit läslogg och redovisat sina tankar för varandra med ordfördelning.

I vissa verksamheter har studiehandledare och lärare haft kompetensutvecklingstid månadsvis eller veckovis för enskild fördjupning och har då kunnat läsa längre texter. Ibland har en eller två i laget läst hela böcker eller längre texter och redovisat för de övriga.

Observera att kartläggningsmaterialet för sfi med riktlinjer och underlag ännu inte var färdigt vid tiden för de här InVäst-processerna, så arbetslag rekommenderas att vända sig till Skolverkets hemsida för mer information. Materialet innebär både klargöranden och krav för sfi-verksamheterna. Exempelvis förutsätts att kartläggningen utformas olika utifrån elevers skilda förutsättningar. Utprovningar tyder på att de lärare och annan pedagogisk personal som förväntas använda materialet behöver tid och stöd för detta.

Texter och material


Bild 3. Modell över kartläggningen på sfi, ur Skolverkets stödmaterial
Kartläggning av eleven inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare.

Ytterligare material

En del arbetslag har arbetat särskilt med individanpassad undervisning utifrån exempelvis en viss aspekt av kunskapskraven i kursplanen eller andra mål för lärandet inom sfi (se fler exempel i fördjupningstexten och filmen i modulen om kollegialt lärande). Här är exempel på material som lagen har tagit del av i samband med det arbetet:


Bild 4. Ulf Olausson med några sfielever.

Steg 3: Agerande

Vilka gemensamma beslut tar vi för att förbättra elevkartläggningen och stärka individanpassningen av undervisningen? Hur genomför vi dem?

I steg 3 tar lärarna beslut om vilka förändringar de ska genomföra i arbetet med kartläggning och individanpassad undervisning, utifrån sin nulägesanalys av brister och resurser i arbetet i steg 1 samt utifrån den forskning gruppen fördjupat sig i.

Det är bra om beslutet tas gemensamt i arbetslaget och i samverkan med rektor. Det behöver också följas av en tidsplan och en idé om hur effekten av de genomförda förändringarna ska mätas och utvärderas, se steg 4. Det mest centrala i det här steget är att inte tappa fokus på eleverna. Det är inte i sig intressant att förändringar genomförs. Det intressanta är i vilken mån elevernas motivation och lärande stärks av de genomförda förändringarna.

Nedan presenteras exempel på gemensamma beslut som tagits i olika verksamheter:

  • Skapa förutsättningar för att tydliggöra elevens progression för eleven genom uppföljningssamtal. Detta dokumenteras i form av en individuell pedagogisk planering​. Alla elever ska ha en sådan individuell pedagogisk planering.  Rektor och arbetslag planerar för när uppföljningssamtal med eleverna ska ske i respektive grupp​.
     
  • Skapa förutsättningar för ett samarbete mellan SYV och lärarna genom regelbundna gemensamma möten​. Rektor och arbetslag planerar hur studie- och yrkesvägledningen ska arbeta med respektive grupp​.
     
  • Den information som kommit fram i kartläggningen kopplas till undervisningsplaneringen genom gemensamt arbete i arbetslagen.
     
  • Tillsammans med eleverna använda film och foto för att dokumentera deras lärande och behov utifrån olika praktiska moment, till exempel yrkesmoment. Dokumentationen ligger sedan till grund för samtal och vidare undervisningsplanering i arbetslaget.
Individanpassad undervisning

När det gäller individanpassad undervisning har de flesta arbetslagen som deltagit i utvecklingsprocesser inom Göteborgsregionen och Boråsregionens kommunalförbund byggt undervisningsplaneringen utifrån enskilda intervjuer med ett urval elever för att ringa in exempel på elevers resurser och behov.

Eleverna har exempelvis fått berätta vilka situationer de klarar av att lösa/vad de klarar att skriva eller söka information om/vilka situationer de vill ha stöttning i. Eleverna har också varit delaktiga i planeringen av undervisningen genom att bedömningen inte i första hand har handlat om att betygsätta eleverna, utan i minst lika hög grad handlat om att ge arbetslaget information om vad eleven klarar och inte inför nästa moment i undervisningen. (Se exempel på intervjuunderlag, observationsprotokoll och arbetsgång i modulen för kollegialt lärande).

I följande dokument beskriver ett arbetslag på studieväg 3 hur de skapat delaktighet och individanpassning i sin undervisning kring muntlig produktion och interaktion genom att ta utgångspunkt i elevintervjuer och observationer:

Beskrivning av fördjupningsarbete i spår 3 på SFI i Partille

Under vårterminen 2018 har vi i spår 3 regelbundet arbetat med muntlig kommunikation utifrån genrepedagogiken. I samband med klassråd och tidigare önskemål från utvecklingssamtalen om att få träna mera på att tala i vardagliga situationer, lät vi eleverna skriva ner förslag på ämnen/ talsituationen vilka de önskade träna på. Detta hade vi i sin tur utgått ifrån i planeringen av vår gruppundervisning. Vi hade därpå skapat en digital bank med exempelfilmer och transkriberade texter som eleverna haft tillgång till via skolans hemsida bland annat för att de skulle kunna lyssna på texter i förväg eller repetera dem.

Då våra elever är vuxna, var det inte förvånande att de under klassrådet hade uttryckt att de ville träna på att tala i vardagliga situationer såsom på dagis (lämna /hämta barn) i skolan (utvecklingssamtal), samtal med grannen, hos läkaren, i butiken etc. (bilaga 1).

Vi hade regelbundet arbetat med muntlig produktion genom att se på exempelfilmer bl.a. från Botkyrkas Komvux och läst texter som vi transkriberat. På torsdagslektioner fick eleverna läsa texterna högt, skriva diktamen, arbeta i par och skapa egna dialoger (då kunde använda fraser från exempeltexter) och presentera dessa för varandra.

För att bedöma elevers kunskaper samt hitta evidens på utvecklingsområden användes en bedömningsmatris som baserades på NP bedömningsmatrisen för den muntliga produktionen. Eleverna fick under en lektionens gång gå in i ett grupprum och få samtala utifrån en instruktion. Samtidigt har vi två lärare varit med och bedömt eleverna genom att fylla matrisen som skapades utifrån kunskapskraven för nationella proven för c- och d-nivå.

Efter observationstillfället jämförde vi våra anteckningar samt sammanställde dem ( bilaga 2). Vi kom fram till att redan efter några veckor har eleverna automatiserats hälsningsfraser och generellt hade lättare med att börja tala och bekräfta varandra genom ögonkontakt, kroppsspråk, interjektioner. De flesta kunde föra samtalet framåt. De har förstått själva ”samtalsmönster” och agerat utifrån detta.

Läs vidare (hämta pdf)


Bild 5. Studiehandledare förmedlar kunskap om elevernas situation och behov.

Steg 4: Uppföljning och utvärdering

Hur gick det? Vilken effekt har vårt nya agerande haft när det gäller kartläggningen av eleverna? Har den planering vi anpassade till våra elever nått till förväntat resultat i eleverns lärande?

När det gäller rutiner, information och dokumentation som rör elevkartläggningen är det huvudsakligen rektors eller utbildningsledares uppgift att följa upp och utvärdera. För ett arbetslag är det individanpassningen i undervisningen som en tid efter ett beslut om förändringar kan vara aktuellt att utvärdera i steg 4, till exempel genom att man på nytt beskriver nuläget och iakttar förändringar jämfört med nuläget i steg 1.

Går det att urskilja förändringar i verksamhetens arbete med kartläggning? Har besluten följts upp? Har arbetet med elevkartläggning blivit bättre utifrån elevernas synvinkel? Använder arbetslagets lärare och annan pedagogisk personal informationen om eleven från kartläggningen i planeringen av undervisningen? Bygger undervisningen på elevernas resurser eller endast på behov och brister?

Individanpassning av undervisningen

När det gäller individanpassningen av undervisningen är steg 4 lätt att ta för en del arbetslag och svårare för andra. Möjligheten att mäta effekt i elevernas lärande underlättas om arbetslaget gjort observationer och intervjuer eller på annat sätt skapat ett underlag för att se elevernas behov och upplevelser av undervisningen innan förändringarna i undervisningen.

I en del fall kan samma observation eller intervju göras igen med elever som deltagit under hela processen. Om omsättningen av elever i gruppen – eller omsättningen av lärare i arbetslaget – är stor blir det svårare att mäta effekt. Det är ändå viktigt för det kollegiala lärandet att det finns en strävan efter att följa elevernas lärande och mäta det i möjligaste mån.

I modulen för kollegialt lärande finns en fördjupningstext som bland annat beskriver ett arbetslag som format individanpassad undervisning i digital kompetens utifrån kartlagda elevbehov. De hade möjlighet att tydligt mäta effekterna av undervisningen genom att låta eleverna praktiskt visa sin kompetens i ett urval av digitala moment före respektive efter det planerade undervisningsmomentet.

I andra fall har det varit svårare att mäta lärandet så konkret, men genom utvärderande intervjuer med ett urval elever har arbetslaget fått återkoppling och eleverna har fått möjlighet att delge sina upplevelser av förändringarna och berätta om vad de lärt sig.

I exemplet från Partille ovan kunde arbetslaget se förändringar när de mätte skillnad i resultaten och analyserade bedömningsmatriserna från nationella provet i muntlig interaktion.

 

Läs mer:

Se litteraturtips och länkar i steg 2 här ovanför.

Göteborgsregionen (2015): “Vi är jättetacksamma för att regeringen ger oss all utbildning här i sverige. Men...” En kartläggningsrapport av Göteborgsregionens sfi. www.grint.se

Skolverkets material för stöd till kartläggning av nyanlända elever på sfi och övriga komvux publiceras på myndighetens hemsida

Här finns en länk till regeringsuppdraget till Skolverket rörande kartläggningsmaterial: https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a2363c/1526474889325/U2017-2921-GV_Utb-nyanlanda-kort-utb.pdf