Fördjupningstext med exempel på kvalitetsarbete inom sfi

Innehåll

Inledning

Steg 1
Vad är nuläget? Hur beskriver vi vår verksamhets resultat idag utifrån elevernas lärande och möjligheter att lyckas på sfi-utbildningen?

Steg 2
Vad behöver vi som rektorer/utbildningsledare veta och lära oss mer om för att möta elevers och lärares behov i fråga om elevkartläggningen i vår verksamhet? 

Steg 3
Vilka gemensamma beslut tar vi om förändringar i kvalitetsarbetet? Hur och när implementerar vi besluten?

Steg 4
Systematik och hållbarhet i kvalitetsarbetet

Läs mer


Inledning

Hur kan kvalitetsarbetet utvecklas och systematiseras för att stödja elevernas lärande på sfi? Här ges en översikt över utvecklingsarbete med systematiskt kvalitetsarbete inom InVäst ur ett ledningsperspektiv.

Genom projektet InVäst har ett tiotal rektorer, utbildningsledare, samordnare och förstelärare inom sfi i Göteborgsregionen fått stöd av en regional processledare för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Valet av det här utvecklingsområdet gjordes av ledningsgruppen och/eller av den pedagogiska personalen.

Samtliga verksamheter förväntades även innan projektet att svara på kvalitetskrav från flera håll, exempelvis från politisk nämnd, från förvaltning i samband med granskningar kopplade till upphandling och från Folkbildningsrådet. Kvalitetskraven har haft olika hänsyn och varit i skilda grad anpassade till just sfi-utbildningens förutsättningar. Exempel på det är att den statistik som efterfrågas ibland är densamma för sfi som för grundskola och gymnasieskola, trots att exempelvis frånvarotal och betygsgrad inte är lika tydligt förknippat med med kvalitet på sfi som i skolformer för barn och unga.

Processen med kvalitetsarbetet inom InVäst

I det kvalitetsarbete som beskrivs i den här fördjupningstexten har rektorer och andra aktörer fokuserat på elevers lärande och koppling till forskning och beprövad erfarenhet just utifrån perspektiv som är centrala på sfi: vuxenperspektiv, andraspråksinlärning och individanpassning utifrån exempelvis yrkesmål.

De processträffar som genomförts för att ge stöttning i systematiskt kvalitetsarbete har anpassats efter vilka tider och behov som funnits för varje verksamhets ledningsgrupp. Oftast har den inneburit en träff i månaden under cirka ett års tid med strukturerade samtal, workshop och gemensam läsning inom ledningsgruppen under ledning av den regionala processledaren.

Syftet har bland annat varit att verksamheterna ska granska sitt nuvarande kvalitetsarbete kritiskt utifrån elevperspektiv, studera styrdokument, stödmaterial och forskning. En målsättning har varit att rektorer och utbildningsledare ska fatta och implementera beslut som bidrar till elevdelaktighet och individanpassning av former och innehåll på utbildningen som helhet och i undervisningen i synnerhet.

Om processledaren

Den regionala/externa processledarens roll i förhållande till sfi-verksamheternas ledningsgrupper har bestått i att hålla den röda tråden genom processen. Processledaren har ställt frågor och iscensatt dialog inom verksamheten genom samtalsövningar och ordfördelning samt skapat och hållit i en struktur där samtalen leder vidare till underlag för beslut, agerande och implementering.

Att ta fram lästips och presentera stödmaterial och forskning har också varit en del av processledarens roll.

I följande text finns exempel på vad rektorer, utbildningsledare och processledare har planerat, lärt och åstadkommit under processen. Texten följer en vanlig struktur för ett kvalitetshjul i form av frågor i fyra steg:

  1. Var är vi?
  2. Vart ska vi?
  3. Hur gör vi?
  4. Hur blev det?

Se exempelvis Handledning för skolledare i systematiskt kvalitetsarbete på sfi  (Göteborgsregionen 2015): http://www.grint.se/sites/default/files/GRINT%20Handledning%202015_korrKJ.pdf)

Här är exempel på förutsättningar som rektor/ledningsgrupp kan behöva skapa för att sedan ta sig an de olika stegen:

  • Upprätta en ledningsgrupp som kan diskutera och hitta lösningar tillsammans. Är man ensam rektor kan det vara bra att forma en ledningsgrupp för processen tillsammans med exempelvis förstelärare eller arbetslagsledare.
     

  • Vik regelbundna mötestider i ledningsgruppen för arbetet med de olika stegen.
     

  • Var som rektor/ledningsgrupp medvetna om era styrkor och svagheter när det gäller kompetens kring till exempel att leda lärprocesser för lärare eller att hålla i fokusgruppsintervjuer. Har ledningsgruppen tillräcklig kunskap eller tillräckligt med tid att avsätta för att läsa på – eller behövs extern hjälp, t ex från regionala resurser inom skolutveckling eller från Nationellt centrum för svenska som andraspråk?


Steg 1: Vad är nuläget? Hur beskriver vi vår verksamhets resultat idag utifrån elevernas lärande och möjligheter att lyckas på sfi-utbildningen?

Steg 1 och 2 i den här processbeskrivningen handlar om att som ledningsgrupp formulera ett underlag för eventuella beslut om förändringar.

I det första steget har ledningsgrupper inom InVäst beskrivit hur kvalitetsarbetet fungerar i nuläget och i vilken mån det är kopplat till elevernas behov och studieframgång.

Här är exempel på vad ledning och processledare gjort i det här steget:

  • Intervjuer kring nuläget.
    De olika medarbetarna i ledningsgruppen har intervjuat varandra för att fånga upp åsikter och upplevelser av resurser, behov och brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Intervjun har ofta gjorts i par så att en har ställt frågorna och dokumenterat den andras svar och därefter har man bytt roller så att alla besvarar alla frågor. Frågorna har handlat om i vilken mån kvalitetsarbetet som bedrivs verkligen fångar upp elevernas behov och resultat och huruvida det leder till att verksamheten utvecklas och anpassas för att stärka elevernas möjlighet att nå utbildningens mål. Exempel på frågeunderlag med elevfokus finns i studiehandledningen i den här modulen. Frågorna kan även omfatta resurser och brister i huvudmans kvalitetsarbete.
     
  • Summering av ledningsgruppens upplevelser av nuläget.
    Vari består kvalitetsarbetet idag? Vad är det för underlag vi samlar in? Är det relevant i förhållande till elevernas behov och möjligheter att lära? Vad leder det till? Driver vi lärandeprocesser som bör finnas med i en beskrivning av kvalitet i vår verksamhet?

    Ledningsgrupper har samlat sina intervjusvar i form av listor för att få en gemensam bild. I den här fasen är det viktigt att ringa in vad som behöver följas upp. En brist som flera ledningsgrupper har sett är exempelvis att de genomför och sammanställer enkäter eller intervjuer med elever, men att de sedan inte analyserar resultaten inför förändringsarbete. Olika studievägars särskilda behov när det gäller elevdelaktighet är en annan aspekt som kan behöva undersökas ytterligare. Flera ledningsgrupper har även frågat efter stöttning när det gäller att driva förändringsarbete med den pedagogiska personalen i fråga om själva undervisningen. Det har också hänt att ledningsgruppen kunnat konstatera att de faktiskt inte vet tillräckligt om vad det är för undervisning eleverna får i deras verksamhet.

Här följer en lista över nuläge med exempel från olika ledningsgrupper:

Nuläge
  • Fokusgruppsintervjuer på modersmål genomförs regelbundet med eleverna och uppdraget är bundet till förstelärarens tjänst.
  • En del lärare oroas av att ledningen genomför utvärderande intervjuer med eleverna.
  • Intervjuerna följer en tydlig struktur och vi tar beslut gemensamt om vilka frågor som är aktuella.
  • Uppföljning saknas av fokusgruppsintervjuerna.
  • Klassråd och elevråd finns – uppföljning görs ibland.
  • Struktur saknas för att jobba kollegialt utifrån ett utforskande perspektiv.
  • Redovisning av elevers progression görs regelbundet.
  • Struktur för att följa upp elevernas progression över tid saknas.
  • En del elever har så många lärare att det kan vara svårt att få en samlad bild.
  • Samverkan med andra myndigheter utifrån elevers och familjers perspektiv funkar bra.
  • Lärarna har inte samsyn kring sin profession, kring vad som är framgångsrika former och kvalitativt innehåll.
  • Vi har inte riktigt samsyn kring vad som är kvalitet på sfi.
  • Lärarna saknar tillfällen att mötas i mindre arbetsgrupper kring studievägar, många har undervisning i flera studievägar och blir splittrade.
  • Organisatoriska frågor/problem stjäl mötestid från pedagogiska samtal.
  • Otydlig arbetsfördelning inom ledningsgruppen när det gäller kvalitetsarbetet. Vem har ansvar för vad?
  • Digitalt verktyg för utvärdering finns, men fungerar inte alltid för eleverna.

Steg 2: Vad behöver vi som rektorer/utbildningsledare veta och lära oss mer om för att möta elevers och lärares behov i fråga om elevkartläggningen i vår verksamhet?

I steg 2 är det tid att se över sitt eget behov av lärande och påminna sig utbildningens uppdrag när det gäller kvalitetsarbetet.

Nedan följer exempel på material och lärande som processledare och ledningsgrupper arbetat med i det här steget. En vanlig form för det arbetet är att var och en skriver läslogg och lyfter fram aspekter som har betydelse i det egna arbetet och krav som behöver mötas.

  • Gemensam läsning av rektors ansvar i Vuxenutbildningsförordningen samt Skolverkets stödmaterial för kvalitetsarbete, se exempelvis https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/systematiskt-arbete-i-skola-och-forskola/systematiskt-kvalitetsarbete-i-skola-och-forskola.
     
  • Gemensam diskussion om vad individanpassad undervisning är, utifrån Skolinspektionens granskning av sfi från 2018: https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2018/sfi/svenska-for-invandrare_kvalitetsgranskning-2018_-skolinspektionen.pdf
    Filmen om arbetslaget på Folkuniversitetet i modulen för arbetslag om kollegialt lärande har också använts som underlag för samtal om individanpassning av undervisningen.
     
  • Samtal om kvalitetsarbetets olika aspekter utifrån intervjufilmen med Nomi Madolo i den här modulen. I studiehandledningen finns underlag för reflektion utifrån filmen.

    I Boken om sfi av Harstad/Hostetter finns ett kapitel om att utvärdera och utveckla sfi. Där diskuteras användning av enkät respektive fokusgruppsintervjuer och tre vanliga utvecklingsbehov på sfi beskrivs närmare.

    Åsa Hirsch beskriver i ett kapitel om systematiskt kvalitetsarbete i boken Formativ undervisning hur man får bredd och djup i bilden av kvalitet samt hur övergripande kommunenkäter kan leda vidare till identifikation av lokala behov. Rektorer och utbildningsledare inom InVäst har även läst hennes genomgång i samma bok om likvärdighet i förhållande till elevers möjlighet att lära – OTL, opportunity to learn.
     

  • Gemensam läsning av läroplanen och diskrimineringslagen som grund för samtal om verksamhetens värdegrundsarbete och likabehandlingsarbete. I Harstad/Hostetters Boken om sfi finns ett kapitel som handlar om inkluderande perspektiv på sfi och om att leda skolans arbete i de här avseendena.
    Mer material för skolan finns på Diskrimineringsombudsmannens hemsida. Lärarhandledningen Hur gör jag? innehåller teorigenomgångar och metoder för kartläggning och lektionsupplägg på sfi, bland annat utifrån perspektiv på likabehandling och icke-diskriminering:  https://www.srhr.se/sites/default/files/Hur%20go%CC%88r%20jag_0.pdf
     
  • Reflektioner kring lärares lärande – och identifikation av vanligt förekommande reaktioner och känslor som kan uppstå i gemensamma lärandeprocesser i ett arbetslag. Här har Helen Timperleys texter om professionellt lärande och processledning använts, se exempelvis avsnitt 5ff i sammanställningen Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling: file:///Users/grutbildning30/Downloads/Forskning-i-korthet-2013-1%20(9).pdf

Steg 3: Vilka gemensamma beslut tar vi om förändringar i kvalitetsarbetet? Hur och när implementerar vi besluten?

I steg 3 summeras först och främst de tidigare stegen. Nuläget som beskrivits i steg 1 jämförs med det önskeläge som forskning och styrdokument format i steg 2. Därefter tar ledningen beslut om vilken eller vilka förändringar som ska prioriteras.

Behövs mer information om elevernas progression? Behöver vi veta mer om lärarnas metoder i undervisningen? Vilka tänkbara metoder väljer vi för det, till exempel fokusgruppsintervjuer med elever, frågeunderlag för samtal på arbetslagsmöten med uppföljning i form av mötesprotokoll, klassrumsbesök med uppföljning?

Behöver vi skapa ett kvalitetshjul som beskriver de olika händelser och processer som ingår i kvalitetsarbetet? Behöver vi addera något till det årshjul vi redan har? Besluten konkretiseras i agerande och ansvarsfördelning – och därefter genomförs förändringarna. Det mest centrala i det här steget är att inte tappa fokus på eleverna.

Här följer exempel på beslut och agerande från ledningsgrupper inom sfi i Göteborgsregionen:

Agerande
  • Utforma ett årshjul med både kvantitativt perspektiv och beskrivning av lärandeprocesser i verksamheten.
  • Fokusgruppsintervjuer på modersmål med ett urval elever ska läggas kvartalsvis i årshjulet
  • Lärarna ska göras delaktiga i fokusgruppsintervjuerna
  • Insamling av data ska göras i fråga om lärsträcka per elev, avhopp och skäl till avhopp, praktik mm.
  • Tillfällen för analys ska läggas in i årshjulet för ovanstående för att ringa in utvecklingsbehov för det pedagogiska arbetet.
  • Vi initierar utvecklingsprocesser (ledning/lärare) i kollegialt lärande och dokumenterar dessa i kvalitetsarbetet
  • Vi ska ta fram riktlinjer och underlag till lärarna för progressionssamtal med eleverna. Ledord: eleven ska äga sitt lärande, få framåtsyftande feedback.
  • Beslut om ansvarsfördelning ska tas inom ledningsgruppen: Vem fattar beslut om pedagogisk planering? Hur förmedlas besluten om vad som ska göras/rapporteras in till den pedagogiska personalen?
  • Vi ska tydliggöra våra olika former av möten och avsätta tid för pedagogisk utveckling i mötestiden. Förslag: två timmar varannan måndag.
  • Lära nya mötesformer/ordfördelningsknep för pedagogiska möten.

Exempel på kollegiala lärandeprocesser på sfi finns i filmen om kollegialt lärande för rektor samt filmen för arbetslag.

Här finns exempel från Partille kommun på:

Exemplen har tagits fram utan medverkan från InVäst, men nämns i filmade intervjun med Nomi Madolo i den här modulen.


Steg 4: Systematik och hållbarhet i kvalitetsarbetet

Steg 4 handlar om att göra kvalitetsarbetet systematiskt. Årshjul är ett exempel på metod, men det är svårt att tydliggöra alla processer på årsbasis.

Här är några exempel på beslut från ledningsgrupper som kan bidra till att göra kvalitetsarbetet  hållbart och systematiskt:

  • Ansvar för olika delar i kvalitetsarbetet kopplas till tjänster, inte till enskilda individer som kan komma och gå i organisationen.
  • Tid för pedagogiska möten, utvecklingssamtal med elever, fokusgruppsintervjuer och dylikt läggs i lärarnas schema och tydliggörs i tjänstebeskrivningar.
  • Nya anställda introduceras i riktlinjer, rutiner och material och introduktionen följs upp genom exempelvis mentorsstöd.
  • Rektor säkerställer att riktlinjer och strukturer efterlevs genom intervjuer, besök i arbetslagen och i undervisningen.
  • Arbetslaget är organiserat så att de lärare och studiehandledare som samarbetar kring en elevgrupp kontinuerligt får tid, stöd och utmaningar för att dra slutsatser och anpassa sitt arbete efter de resultat kvalitetsarbetet tydliggör för just den elevgruppen.

Årshjul. © Partille kommun - Länk till pdf för utskrift.


Läs mer

Se lästips med mera i steg 2 ovan.